I eftermiddags promenerade jag i den underbart sköna vårsolen till min syster nya lägenhet kanske 7 minuter här ifrån. Lägenheten var fin och mysig och jag skulle själv vilja bo där. Ge mig student, jobb och lägenhet nu! Jag längtar något så sjukt till jag blir "vuxen", till jag får skapa mig ett eget liv liksom. Jag vill flytta till USA i ett år som AuPair, vara reseledare vid medelhavet en säsong och sedan flytta från Västerås till en annan svensk stad där jag ska plugga på en högskola. Märks det att jag vill bort från västerås eller? Jag älskar Västerås som stad, och jag vet att jag skulle sakna massor med saker om jag flyttade. Ändå känner jag att jag måste börja om och starta något nytt.
Resten av dagen har jag väl inte gjort speciellt mycket. Ingenting alls egentligen. Suttit och dödat tid framför datorn typ. Känns väldigt ovärt. Men inte så mycket att göra nu när jag är förkyld och innebandyn har slutat i princip. Sen har vi inte direkt mycket i skolan, elle rjag har iallafall inte eftersom jag faktiskt jobbar i skolan. Och så har det inte varit läge att göra något i eftermiddags med några kompisar eller familj. Alltså blev det datorn. Neeeeej nu ska jag nog sova faktiskt. Visserligen börjar jag nog kvart i 10 imorgon också, men det är skönt att sova ut. Plus att jag ska duscha också. Så Godnatt

Jag hade nästan glömt hur det här kändes. Och det gör ont. Jag ryser samtidigt som något brister inom mig. En gång till, hur "otur" får man ha?